Själv är bäste dräng

Ja, eller har man inget val så får en klara av att göra de flesta saker själv. Igår var en sån dag. Först gjorde jag klart stängslet till fåren och kollade alla trådar. Sen fick jag agera rörmokare och koppla om vattnet så att vi slipper köra ut vattnet till fåren för hand. Numera har vi en slang som, hör och häpna, räcker hela vägen fram. 😉 Efter det blev det lite körning med röjsågen och som avslut visade jag Ida vart och hur vi slänger gammalt hö. Så lite körning med hökärran och högafflen fick det också bli. Som svärfar sa ”Ja, du är inte dålig du Bea, du klarar av det mesta” ja, undra varför.

Ja, nej, men där var inte min dag slut inte, självklart fick även hästarna sin dagliga motion. Sen gjorde jag dock inte många mer knop 🙂

Annonser

Mariatistel

I år har vi ”odlat” fram en mariatistel på vår gödselstad. Förra året ”odlade” vi pumpor och i år har vi tydligen gått över på lite läkeörter istället. Nu väntar jag bara på att djävulsklo ska börja gro också 😛 Den dan det skulle ske kommer jag att blir mycket förvånad, men vem vet

DSC_0142 (1)

 

Planer inför hösten

Jag håller på redan nu att planera inför hösten och kommande Parelli-kurser. Ja, tanken är att Tina Kolhammar ska komma till oss igen i höst och hålla i förhoppningsvis en 2-dagars kurs igen. Utöver 2-dagars kursen kommer det även som sist finnas möjlighet till privatlektioner, semi-privatlektioner och grupplektioner. Är det så att det är många som är intresserade av privatlektioner så kommer vi att lägga in extra dag för detta.

Vi blir allt fler och fler. I och med den senaste intresseanmälan som jag skickade ut har vi nu blivit ytterligare 3 st helt nya deltagare som är intresserade av våra Parelli-kurser.

Tänk på att det är få platser på kurserna och vi blir bara fler och fler, vilket är jätteroligt så klart. Men, om du vet redan nu att du vill vara med så gå in här och föranmäl dig till kursen och på så sätt säkra din plats.
På våra 2 dagars kurser finns det alltid möjlighet att delta även som åskådare .

Lite förtydligande:
Grupplektion 2-3 h
3-6 studenter, tema för att öka nivån avhorsemanship

Semiprivatlektion 1-3 h
2 studenter med liknande nivå av horsemanshipfokus på mål och problemlösning

Privatlektion 1-3 h
1 student, fokus på mål och problemlösning

För er som är intresserade av att vara med, men inte varit med tidigare, så hittar ni oss här:

karta

 

Den extroverta duracell-kaninen

För flera år sedan gjorde jag en Horsenality & Humanality Reports. Jag fick fram vad mina hästars horsenality var, men hade väldigt svårt att känna igen mig själv i det resultat jag fick på mig själv. Jag fick nämligen fram att jag skulle vara Right brain introvert och det är jag säkert i vissa situationer, men inte jämt. Under ganska lång tid har jag försökt att förlika mig med det resultat och under helgen som varit så kom vi in på det. Då utbrister Tina VA?! Du introvert?! Det håller jag inte med om. VA?! Nähe, svarade jag henne. Vad skulle du vilja säga att jag är? En extrovert duracell-kanin, säger Tina 🙂

Först blev jag helt förvirrad, men efter en stund så kom jag fram till att det är precis så jag känner mig i de flesta fall. Hur ser du mig?

duracell-bearbi-bea

Allt har ett slut

Då kom även andra dagen till sitt slut.
Vi började dagen med lite teori igen. Vi gick igenom de olika stadierna av inlärning, vad de innebär och dess strategier. Sen var det dags att gå ut och leka igen och fortsätta med lekarna 6 och 7. På eftermiddagen var det dags för ridning, men innan vi fick sitta upp på hästarna var vi tvungna att övertyga Tina om att våra hästar och vi var redo för att ridas. De skulle vara redo både fysiskt, mentalt och emotionellt. Väl uppe på hästryggen fick vi öva på de olika tygeltagen dess stadier och vad de används för. Alla var superduktiga! IMG_6476 IMG_6482 IMG_6488 IMG_6500 IMG_6501 IMG_6506 IMG_6508 IMG_6510 IMG_6516
IMG_6518
IMG_6519 IMG_6523 IMG_6525 IMG_6527 IMG_6528 IMG_6531 IMG_6532 IMG_6533 IMG_6534

1:a dagen avklarad

Etiketter

Då var första dagen på vår parelli kurs avklarad. Tyvärr har det börjat jättedåligt för mig. Jag började med att försova mig. Ja, typiskt eller hur? Jag hade ställt kl men såg inte att larmet gällde bara måndag till fredag, så jag vaknade vid kvart i åtta och vi började kl 10. Tanken var att jag skulle vara i stallet vid åtta och förbereda det sista, fast jag hann med i alla fall. Saken är att när det blir så för mig så har jag väldigt svårt att slappna av sen vilket håller i sig i princip hela dan. Så ja, träningen eller lekarna med hästen gick ju tyvärr inte så bra. Fast det var ändå lärorikt för mig. Chevalen visade ytterligare en horsenality av honom som jag inte är så van vid, vilket inte gjorde saken lättare för mig direkt. Jag menar absolut inte att skylla ifrån mig, eller att ge Chevalen skulden för det hela för han avspeglade fysiskt precis det som skedde i min hjärna, vilket var fullständig förvirring. Faktum är att jag är supernöjd med min häst som gjorde allt som jag bad honom om och dessutom stod ut med mig fast jag var så fruktansvärt splittrad i huvudet. Jag är också superglad för att det gick så bra för alla deltagare som var med på kursen. Vädret var också med oss, något litet stänk regn fick vi på oss men mestadels var det soligt och varm. Vi blev en mycket härlig blandning av människor och hästar där de flesta raser och horsenalitys var representerade.

Vi började dagen med lite teori som handlade om oss människor, hästen, dess och vårt beteende och ansvar. Därefter blev vi uppdelade i grupper och fick ge oss ut på banan där olika övningar väntade. Vi började med de tre första lekarna, som är? Kommer ni ihåg? 🙂 Vi fick också titta på vilken horsenality våra hästar uppvisade och därefter bestämma oss för vilka strategier vi skulle använda oss av och ge våra hästar det de behövde för ögonblicket. På eftermiddagen fick vi fortsätta med lek nr 4 och fem.

Jag vill tacka alla som har gjort denna helg möjlig. Jag vill tacka Tina för hennes tålamod (med mig 🙂 och fantastisk undervisning, jag vill tacka min älskade syster, min älskade sambo som skötte marktjänsten och såg till att vi fick i oss mycket god mat. Jag vill också tacka mina svärföräldrar för att de lånar ut sitt hem till oss, och ett enormt tack till alla fantastiska deltagare som ville vara med och trotsade regnet!

Här kommer lite bilder på alla deltagare och deras fina partners.

IMG_6357

Ingrid & Ejfur

IMG_6359

Carin & Roman

IMG_6360

Melanie & Saturnus

IMG_6401

Mari & Rune

IMG_6445

Ida & Tryggve

IMG_6492

Sandra & Valdemar

IMG_6473

Lisa & Hope

IMG_6411

Jag & Chevalen

IMG_6432

Tina & Saturnus

Så glad :-)

Hade en underbar kväll med båda hästarna igår. Eftersom jag har börjat jobba heltid igen, har jag väldigt begränsat med tid i veckorna och hinner göra väldigt lite med hästarna. Men igår tog vi oss lite tid och jag lekte en liten stund med de. Chevalen och jag övar in två ljud kommandon för trav och galopp. Vi håller också på att öva på att han ska trava eller galoppera när bag ber om det genom mitt kroppsspråk. Det går jättebra i alla fall. Igår körde vi också lite circling och första gången jag sende ut han så bjöd han på en jättefin, långsam, taktmässig trav med sänkt huvud.

Sen var det Ektas tur och eftersom hon rörde sig så fint i traven i förrgår så utvecklade vi det hela till lite circling igår. Även med henne övar jag in samma ljudkommandon fast vi har inte kommit till galoppen ännu. Hon var helt fantastisk igår, öronen framåt hela tiden, sprallig och busig, studsig och bockig och samtidigt bjöd på enormt mycket. Hon gav en enorm eftergift i bring back, jag behövde knappt titta på bakdelen så vände hon rätt upp mot mig. Synd att jag inte filmade igår, men jag är super lycklig i alla fall 🙂

Kurs med Tina

Nu är kursen med Tina mer än fullbokad, vilket är så klart jätteroligt! Det finns åskådarplatser kvar om det är någon som vill komma som fotfolk. Nu hoppas jag bara att vi har vädergudarna med oss så att vi får lika fint väder som förra året. I år har vi så mycket som 4 nya deltagare, vilket också är jätteroligt och visar på att intresset för Parelli ökar stadigt.

Approach & retreat

Etiketter

Nu när äntligen regnet och blåsten gav upp och solen tittade fram så tänkte jag att jag skulle ta Ekta på hennes välbehövliga promenad. Tyvärr hade inte jag och Ekta samma åsikt om det hela och så fort Ekta såg mig komma med grimman i högsta hugg så gick hon iväg åt ett annat håll.

Jaha, tänkte jag. Det talade om för mig att hennes emotionella tillstånd inte var på topp gällande mig och grimma i närheten av henne. Jag bestämde mig för att ändra min plan och fokusera på hennes trygghet istället. Jag valde att använda mig av approach & retreat vilket i det här fallet innebar att jag skulle med ett visst avstånd gå mot, eller med henne tills hon stannade och tittade på mig och då gå undan och ifrån henne.

Det tog inte lång stund alls förrän Ekta stannade och började gäspa och tugga. Jag såg tydligt hur förvånad hon blev. Då dessa promenader har varit ett måste i hennes rehabilitering, har jag många gånger fått tyvärr strunta i vad hon tyckte och mer eller mindre fått tvinga henne till att hänga med. Jag såg tydligt att hon funderade för fullt och att hon märkte min förändrade kroppsspråk och tillvägagångssätt.

I det ögonblicket bestämde jag mig för att vad som än hände så skulle vi INTE gå på någon promenad idag. Efter en liten stund till så kunde jag stå nära henne och klappa om henne. Till slut kunde jag stå vid hennes huvud och klappa henne utan att hon gick iväg. När hon var helt avslappnade med mig vid sidan så avslutade jag och gick därifrån med en skön känsla i kroppen.

Vad är Parelli Natural Horsemanship

Läste Tinas inlägg idag som var så väldigt bra skrivet att jag var bara tvungen att dela med mig av det. Kunde inte skrivit det bättre själv. 🙂

Fritt översatt från Parelli.com:

Parelli Natural Horsemanship har som mål att bidra till att höja nivån på hästkunskap över hela världen till förmån för hästar och de människor som älskar dem.

Parelliprogrammet är en folkbildningsprogram med fokus på studier av hästens beteende och kunskaper om hästen. Programmet sträcker sig över fyra savvys eller studieområden, genom fyra olika nivåer av utveckling.

En av programmets hörnstenar är att för den som brinner för hästen är horsemanshipresan en livslång strävan och ständig personlig utveckling.

Programmet uppmuntrar elever att utveckla sin kreativa förmåga att lösa problem  samtidigt som hästens ickeverbala återkoppling och uttryck tas i beaktande.Pat Parelli

Parelliprogrammet fokuserar på att lära människan snarare än att träna hästen. Programmet grundades 1981 av Pat Parelli – ryttare, hästtränare, rodeoryttare, cowboy och student. 1993 fick Pat sällskap av sin fru Linda Parelli.

Läs hela Tinas inlägg här på hennes blogg http://xn--hstutvecklare-bfb.se/2014/03/vad-ar-parelli-natural-horsemanship/

Ledkdag 3, 4 och 5

Nu har vi fortsatt med det vinnande konceptet i några dagar till. Vi har lekt varje gång liberty och nu blir det verkligen solklart för mig varför Chevalen blir spänd. Jag vill för mycket helt enkelt. För mycket och för snabbt. Han vill gärna få njuta lite när han har gjort något bra och får smälta det ett litet tag vilket han också ska få fortsättningsvis. Jag vet nu också att det är i porcupine game, sidways och squeeze som han upplever för mycket press från min sida. Det ska vi också bli bättre på. Jag måste bli mycket bättre på att fläta in friendly game i lekarna mycket mera, alltså friendly – porcupine – friendly och lika så med de andra lekarna, annars blir det lätt för mycket för han. IMG_6255[1] IMG_6256[1] IMG_6260[1]

Mockning lönar sig

Nu har vi fått svar från kolla masken och vårt ihärdiga mockande av hagen har verkligen lönat sig. I höstas var vi lite oroliga när vi hade gjort träckprov på hästarna och det visade sig att alla hästar hade jättemycket mask. Dessutom verkade det som att de tre senaste avmaskningarna hade inte gjort så mycket nytta som vi önskade. Så sen i höstas har vi dagligen mockat helt rent  hela vår vinterhage. Detta slit har verkligen gett resultat. Den äldste hästen i stallet hade nu i princip inget mask alls, han hade 25 EPG 🙂 vi trodde inte våra ögon. De andra hästarna hade minskat med hälften och långt över hälften mot vad de hade för ett halvår sedan. Så nu var det bara en av hästarna i den gamla flocken och den nya hästen som behövde avmaskas. Målet till nästa gång är att slippa behöva avmaska alla hästar.

Lekdag 2

Efter gårdagens lek med Chevalen visste jag nu vad han behövde och jag bestämde mig för att gå tillbaka till ridbanan och göra samma övningar som igår, fast vikten skulle ligga i kravlöst. Jag märker att så fort jag ber Chevalen om något som han inte är helt tillfreds med, vilket kan bero på flera olika saker så tappar han lugnet. Han får lite prestationsångest kan man enkelt förklara det som. Så målet var ingen prestationsångest.

Vi gick in på ridbanan och jag bestämde mig för att innan vi gör något så ska vi bara vara där och ha det mysigt och trevligt. Så jag borstade honom och kliade på de gottigaste ställen. Så kom jag på att jag kan faktiskt släppa honom lös för att se ännu mera tydligt hur han upplevde vår mysiga stund. Jag tog av grimman och han stod kvar. Så vi fortsatte med att borstas och han njöt. Så började jag med lekarna, efter porcupine så talade Cheval om för mig att han behövde få gå iväg vilket han också fick. Jag satte mig på huk för att se på vilket sätt han lämnade mig och för att se hur lång tid det skull ta för han att komma tillbaka eller om han kom tillbaka självmant. Han gick långsamt iväg med sänkt hals och helt avslappnad i kroppen. Ställde sig vid den ena kortsidan av ridbanan, kollade in de andra hästarna i hagen, gjorde en volt tillbaka och kom tillbaka till mig. Han gäspade i massor och fortsatte att njuta av att vara med mig.

Vi fortsatte med lekarna igen och efter driving så gjorde han samma vända igen och jag var noga med att visa honom att det var helt ok och satte mig på huk för att inte på något sätt följa honom och för att han inte skulle känna någon som helst press från min sida. Han tog ett halvt varv igen och kom tillbaka och ställde sig bakom mig och nosade på mig. DSC_0021

Vi fortsatte med att gosa och borstas och så tog vi upp lekarna igen. Yo-yo, sen gick vi över till stick to me och därefter gjorde vi en variant på circling i både skritt och trav, vilket gick jättebra. Sen gick vi bort till staketet och skulle göra sideways, men så behövde han gå iväg igen, vilket han fick. Jag gick åt andra hållet för att ta bort allt eventuellt tryck och gick och satt mig igen på vårt utgångsläge.

Han gjorde likadant, gick ett halvt varv, kollade in hästarna och vände för att komma tillbaka till mig. På Tillbakavägen ropade Tryggve på han, då trodde jag att jag var körd, men Chevalen brydde sig inte om han och kom tillbaka till mig.

Under hela tiden som vi höll på var han helt lugn, avslappnad och gäspade mycket.  Efter en stund tog vi upp vårt stick to me och gick bort till en bom där jag bad han om squeeze över. Även det gjorde han utan några problem, squeeze åt andra hålet upplevde han som lite svårt och valde att gå iväg istället för att vända och stanna, men så ångrade han sig och kom tillbaka direkt.

Vi avslutade med en wave i både skritt och trav och ställde oss slutligen på piedestalen igen. Super nöjd och nästan rörd gick jag tillbaka med han till hagen men inte ens då ville han lämna mig 🙂

 

Lekdag

Idag har vi börjat leka igen lite mer på riktigt, dvs med en tanke bakom det hela. Det började med att jag har nu i flera veckor tänkt att jag måste ta tag i vår träning  igen om vi ska komma någon vart. Så idag började jag med att läsa Tinas blogg som handlade om att göra framsteg i sin träning. Sen lekte jag med Chevalen. Vi gick igenom alla lekar lite snabbt för att kolla av vad som hade hänt sen sist.

1 Friendly game var ok
2 Porcupine game från nosryggen fas 1, flytta bakdel fas 1, flytta framdel knappt fas 1, han hade så brått med att vara till lags, så det blev nästan driving istället för porcupine.
3 Driving game fas 1
4 Yo-yo game, inte spikrak, men fas 1
5 Circling game, send ok, allow har svårt att slappna av på cirkeln, bring back lättast
6 Sideways game, har väldigt bråttom med framdelen och vill springa ifrån
7 Squeeze game ok har svårt med att vänta.

Ja och vad säger det mig? Han är som vanligt väldigt connected och responsive men inte calm. Han vill så mycket och vill vara litt lags så han spänner sig och allt ska gå så fort. Vi fortsatte sen med Stick to me och han var väldigt responsive och började även att slappna av lite. Vi fortsatte med wave och även där var han jätteduktig och så avslutade vi med att ställa frambenen på piedestalen.

Jag var jättenöjd och stod och klappade om han och kliade han jättelänge som avslut innan vi lämnade ridbanan och gick tillbaka till hagen.

Låååååååååååååååångpromenad

Idag var jag ute på långpromenad med båda kusarna. Först ut var Ekta och jag bestämde mig idag att jag skulle göra en variant av passenger lesson fast från backen. Det innebar alltså att hon fick gå så långsamt som hon ville och i princip vart hon ville med små modifieringar från mig. Jag bad henne så snällt som möjligt om att gå framåt och bara efter några få steg så fick hon stanna, lukta på blommorna, titta på fåglarna eller vad hon nu ville. Det gick jättebra och var jättemysigt och jag tror faktiskt att hon uppskattade det också, hon var så avslappnad och gick på jättebra och erbjöd allt mera själv. Vi började och avslutade promenaden med lite fotbad i en stor vattensamling, vilket hon verkade gilla.
DSC_0012

Sen var det Chevalens tur och vi hade egentligen ingen plan mera än att vi bara skulle ha en trevlig promenad och ta det som kommer. Han var glad och busig och ville beta han också, vilket han fick. På en liten sträcka som är mellan två åkrar busade vi lite. När han stannade så bad jag honom om att skynda sig framåt och han kom ifatt mig i full galopp och bockade och skuttade. Sen fortsatte vi upp till och genom skogen och först slappnade han av jättebra för att sen spänna sig och skynda sig genom skogen. Det var ett tag sen vi var ute helt själva, senaste gångerna har vi alltid haft sällskap och nu gick vi rundan åt andra hållet dessutom. På hemvägen hade han bråttom igen, men var mera avslappnad och gick med sänkt huvud. Vi övade också på att gå genom stora vattensamlingar då Chevalen tycker att vatten är knappt värt att dricka, men det gick jättebra!

DSC_0016Sabla kameran, det hade inte gjort nåt om bildkvalitén var bättre, men en tager vad man haver 🙂

Nu har jag kommit på det

Jag har blivit lurad, men nu har jag listat ut vem Ekta verkligen är efter 🙂

korsning

 

Det kombinationen gör mig dock TOKIG! Även mitt tålamod har gränser, vad var det för fel när hon var extremt RB och exploderade för minsta lilla? Herre gud nu kan ett flygplan störta jämte henne och hon skulle möjligtvis höja på ett ögonbryn och fnysa åt det. Alternativ två är att någon har bytt ut henne, utomjordingar har fört bort henne eller nåt. GE MIG TILLBAKA MIN HÄST NU!

Calm, connected, responsive

Alla vi som håller på med Parelli vill alltid att våra hästar ska uppnå dessa egenskaper. Det optimala är givetvis alla tre då det är först då som hästen är verkligen med oss och är mottaglig för inlärning. Dessa egenskaper talar också om för oss vad våran häst behöver av oss för att kunna vara calm, connected och responsive.

Igår tog jag med mig Chevalen på en promenad. Efter den långa vintervilan och då våren är på ingång så har han energi till tusan. Det gör också att han har lite svårt för att vara just calm, connected och responsive. Det är också mycket svårare att få honom riktigt calm och connected, då han nästan alltid ändå är responsive.

Jag begriper mig inte riktigt på mig själv heller. Varför jag jämt faller in i denna fallgrop och ska testa saker när jag egentligen inte har tid. Det är också något som jag alltid gör med Chevalen. Jag vet att han kan så mycket och då kan jag helt plötsligt få för mig att nu ska vi göra något som han egentligen kan men kanske inte gjort på länge och så har jag inte möjlighet att ge honom den tid som han egentligen skulle behöva. Blir GALEN på mig själv.

Jag blev också påmind om igår hur snabbt saker kan förändras när hästen inte är helt calm, connected och responsive. Vi gick ut på gärdet där Chevalen hade rullat sig dagen innan, då jag trodde att han kanske skulle slappna av där och vilja rulla sig igen (då det är hans favorit syssla) Vi stod där och betade en stund och mycket riktigt var Chevalen inte ett dugg intresserad av att rulla sig. Plötsligt från helt stilla stående flög han iväg, jag med stelfrusna händer, kameran i ena handen och hala skor på fötterna, var nästan på väg att bli släpad efter honom, men på något sätt fick jag min kropp att inta power possition och lyckades få han att lugna ner sig och stanna. Hmmm vi har lite att jobba på, eller jag har.

IMG_6194[1]

ögonblicket innan han exploderade

Rätt utrustning A och O

Jag börjar blir faktiskt lite mörkrädd ju mer jag läser olika inlägg om där folk fixar sin egen utrustning av alla olika dess slag. Olika material har olika egenskaper och en del är faktiskt inte alls lämpliga för att användas till häst/djur överhuvudtaget. De flesta som skriver dessa inlägg jagar oftast det billigast möjliga material och tänker kanske inte alltid på vad det är de får för pengarna och vilka konsekvenser det kan medföra.

På senare tid är det allt fler som knyter sina egna repgrimmor och det är inget fel i det, det gör jag också, men det finns faktiskt en anledning till vilket material grimman är gjord av. Vilken tjocklek det är på repet, vilka knutar som används och vilket avstånd det är mellan knutarna. Det är också viktigt att ha rätt storlek på grimman. Det finns också en anledning till varför man ALDRIG ska binda upp sin häst i en repgrimma och ännu viktigare och kanske VIKTIGAST av allt att veta varför man ALDRIG ska släppa ut hästen i hagen med en repgrimma på.

Jag brukar inte publicera horribla bilder, men eftersom det är fortfarande väldigt nytt för många och många är tyvärr lite nonchalanta och använder sin utrustning på ett felaktigt sätt, så får kanske denna bild er att tänka till. (Jag vill varna känsliga läsare, bilden visar ett STORT öppet sår över hästens nosrygg)

http://www.pinterest.com/pin/540643130238798642/

Känner man inte till de olika anledningar till det ovannämnda då tycker jag att det är bättre att ha en vanlig läder grimma faktiskt.

Vill du veta mer om repgrimmor? Klicka här

Repgrimma

Repgrimma är ett kommunikationsredskap och används när man leder sin häst, vid markarbete, eller vid ridning. En repgrimma, som namnet antyder, är gjord av ett slitstarkt rep och går inte av. Därför ska hästen aldrig lämnas utan uppsikt med en repgrimma på. Den ska heller aldrig bindas upp i en repgrimma och lämnas utan uppsikt.

Vad är då syftet med en repgrimma?
Jo, den ska vara så lätt och ha så rätt passform att den aldrig ska störa hästen när den är på men inte används. Hästen ska i princip inte känna av grimman när den inte används. Vid användning ska den vara så följsam att hästen kan uppfatta minsta lilla signal som sänds till den via grimman.

Vilken sorts rep?
Det finns en uppsjö av olika rep ute på marknaden och valet är egentligen fritt, men det kan vara bra att känna till en del egenskaper.
Nylon rep är starkast, men eftersom de absorberar fukt, är de väldigt svåra att arbeta med när de blir blöta, samt obehagliga för både dig och hästen.

Polyester rep är nästan lika starka som nylon och är lättare att jobba med då de absorberar inte fukt lika mycket som nylon. Polyester är också överlägsen när det gäller nötning och har bättre motstånd mot UV ljus än nylon.

Polypropylene rep är också näst intill lika starka som nylon. De är överlägsna i att stå emot fukt, alkalier och syror, men är mest känsliga för nötning och försämras snabbare i solljus, därför bör de bytas så fort man upptäcker krafftigt missfärgningar och slitage.

Doubel braid eller Diamond braid?
Enkelt uttryckt och för att inte krångla till det så är detta två olika tillverkningssätt eller flätning av rep. De har olika kärnor som ger lite olika tyngd. Doubel braid rep är mjukare, följsammare och går dessutom att splitsa. Diamond braid är däremot styvare och går inte att splitsa.

Viken tjocklek?
En repgrimma görs oftast av ett 6 mm rep. Den ska inte vara smalare än 6 mm men inte heller tjockare än 10 mm En del föredrar tjockare grimmor men ju tjockare grimma desto klumpigare blir den och mister på så sätt sitt syfte.

Styv eller mjuk?
Här är väl lite smaken som kan få avgöra. En del påstår att mjuka grimmor är snällare än de styva, men faktum är att en grimma kan aldrig bli snällare eller elakare än de händer och människan som använder den. En mjukare grimma kan vara lättare att ta av när hästen är tränsad och man måste ta grimman genom munnen och förbi bettet. Mjukare rep är också lättare att jobba med när man knyter en grimma.

En styv grimma håller formen bättre, är enklare att hålla öppen när man ska ta på den på hästen. Den erbjuder också mer distinkta och klara signaler, vilket gör att man kan uppnå väldigt mycket genom att själv behöva göra väldigt lite. Styvare rep är dock lite knepigare att jobba med när man ska knyta en grimma.

Knutarna?
Knutarna som används i grimman heter Double-overhand knot och fiador knot. Tyvärr kan jag inte det svenska namnet på dessa. Dessa knutar töjer sig inte, sitter på plats och gör att grimman behåller sin form.

Avstånd mellan knutar?
Ja, alla hästar har olika stora eller små huvuden och vill man ha en grimma som sitter på rätt ställe, behöver knutarna knytas i med rätt avstånd till varandra. Det finns givetvis färdiga måttabeller, men det går alldeles utmärkt att mäta sin häst och få en grimma i exakt rätt storlek.

Och varför ska det nu vara så viktigt? En för stor eller för liten grimma kan ge hemska skador. En för stor grimma kommer att göra att nosstycket kommer att hamna för långt ner på hästens nosrygg och i värsta fall kan orsaka ett brott på nosryggen eller skador på brosket. I bästa fall glider nosstycket av hästens nos och man får ett problem i form av en häst som kanske inte går att kommunicera med. En för liten grimma som sitter tajt kan skada nerver i hästens ansikte. En repgrimma ska aldrig sitta tajt. Repgrimman ska heller aldrig knytas över ganaschen då den också kan skada ansiktsnerver.

Nedan kan ni se ett bildspel på hur en grimma ska och INTE ska sitta för att passa och inte skada era älskade fyrfotingar.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bästaste syster på besök

Idag kom min älskade syster på besök. Det var jättekul tyckte jag, det var länge sen som vi träffades bara vi. Det var så härligt att bara få vara, äta lite frukost, fika och luncha ihop. Med sig hade hon så klart lille Eddie, som hade vuxit massor sen i julas. Efter maten gjorde vi en liten utflykt till stallet så att Eddie fick hälsa på hästarna också vilket han tyckte var jättespännande, fast de var stora och lite läskiga. Den enda som var missnöjd med hela besöket var Lina, det var inte alls vad hon hade tänkt sig.IMG_6112IMG_6131 IMG_6155 IMG_6154

Hållare till höpåsar och hönät

ÄNTLIGEN!!!

Nu har äntligen min älskade sambo tillverkat en hållare/ställning som vi har när vi packar höpåsar och hönät. Nu går det hur fort som helst, och är hur smidigt som helst. Nu är allt i rätt höjd, inget mera kravlande på knän och krökta och onda ryggar.

Den som väntar på nåt gott, den väntar alltid för länge, men bättre sent än aldrig 🙂

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nytt år – ny flockmedlem

Då har ett nytt år kommit ifatt oss. Vad det nya året kommer att hitta på för en är ju så klart ovisst och det är kanske lika bra det. Det gångna året har varit mycket givande på många både bra och dåliga sätt. Det har varit både glädje och tårar. Nya vänner, nya insikter, nya utmaningar och nya familjemedlemmar. Föra året avslutade vi med två ”bäbisar” Eddie och Billy Boy, syrrans och mammas sötnosar.

IMG_0988

Det här året började vi med en ny flockmedlem 🙂 Det är Lisas fina Hope som har flytta in till oss.

hope-6e-jan-2014Lisa introducerade henne jättefin i flocken och alla hästarna fick hälsa i tur och ordning, allt lugnt och stillsamt. Det gillar vi!

Söte Tryggve var överförtjust 🙂

IMG_6062Idag gick hela flocken fint tillsammans som om de alltid har gjort det.

IMG_6079

 

 

Fyyyyyyyyyyyy på dig Sven!

Fy bubblan vilket oväder det var igår. Det tog mig över tre timmar att ta mig ut till stallet som ligger 5 km bort. Det hade nog varit enklare att gå dit och hade gått snabbare än med bilen. Det tog mig ca 2 timmar att bara komma iväg från garageuppfarten och på vägen dit körde vi fast 2 gånger själva och hjälpte en annan som också hade kört fast. Tur att min älskade sambo var med mig annars hade jag aldrig tagit mig fram till hästarna.

För första gången på väldigt, väldigt länge var jag glad över att ha haft täcken på hästarna och en av de uppskattade det nog också, gissa vem 🙂

Hästarna var dock inte snabba med att komma in, men heller inte svårövertalade och det var också lite skönt att ha de inne en natt till. Det blåste och snöade bra länge in på kvällen också.

Men idag kom solen! Sista biten fick vi gå dock ut till stallet då drivorna var för stora att ploga med bilen, men vi fick ändå ganska härlig dag, synd bara att en är helt slut i kroppen efter gårdagens bravader.

Ojdå, så såg det inte ut igår

Ojdå, så såg det inte ut igår

 

Stormen Sven

Fyyyyyyyyyyyy bubblan vilket väder säger jag. BRRRRRRRRRRRRRRR
Inatt fick hästarna faktiskt stå inne, de fick gå ut en stund på kvällen då jag mockade, men sen gick de gladligen in igen och mumsade på sitt hö. Det kändes faktisk lite löjligt att ta in de då det knappt blåste eller snöade. Men efter alla varningar en har hört om hur illa det skulle bli framåt natten så kändes det bäst att ha de inne.

Natten verkade dock  mycket lugn, men i morse kändes det faktisk plågsamt att släppa ut hästarna, så de fick faktisk ta på sina täcken. Chevalen har satt väldigt tunn vinterpäls i år jämfört med de andra och han blir faktiskt lite frusen nu mera. Det blåser och snöar och det är fortfarande mycket hårda byvindar. Det har kommit ner ca 3 dm snö och drivorna blir bara högre och högre.

Ska faktiskt strax åka och ta in ”ispinnarna” så får de gå ut igen senare ikväll. De såg inte nåt vidare överlyckliga ut och hade inte heller bråttom ut i morse, så det blir nog lite skönt för de att få komma in igen en stund. Det är inte lätt att ha en frusen matte.

 

Hmm, intressant.

Etiketter

Jag få börja med att be om ursäkt för min okunskap till er som har större erfarenhet av hönät, men jag har nu gjort för mig en intressant observation.

Jag har som sagt ingen eller nästan ingen erfarenhet av småmaskiga hönät, då jag inte haft behov av att använda mig av dessa. Vi har haft våra foderhäckar som har och fungerar helt ypperligt. I år dock har vi fått tänka om lite och därför valt att komplettera vårt sätt att utfodra med även med dessa nät.

Det som är ganska uppenbart är att det blir näst intill inget spill alls med dessa nät, jämfört med våra foderhäckar.DSC_0022DSC_0023

Dock tycker jag när jag har tittat på hästarna så får de i sig samma mängd hö i varje tugga som tidigare.

Det som jag tycker är mest spännande och intressant är att hästarna väljer att äta ur dessa krångliga nät före foderhäckarna. Igår när det var ganska trist väder (blötsnö och blåst) så hängde jag upp två av näten inne i vindskyddet och lade in två små högar med löst hö inne i stallet. Där valde mina hästar att äta av det lösa höet först och nordsvensken valde det ena hönätet. Sen fyllde jag på med hö i våra stora foderhäckar, vilket hästarna inte alls brydde sig om och stod kvar i stallet respektive vindskyddet. Till sist hängde jag ut två av näten långt ute i hagen i träden, då följde hela flocken genast med och stannade kvar och åt ur näten.

Det som för mig är intressant i detta fall är för det första min valack brukar stå kvar inne om han har hö där och det är den typ av väder ute. För det andra är att de hade kvar utav det lösa hötet plus att det fanns hö i foderhäckarna som är mycket mera lättillgängligt än i näten och ändå så valde de att äta ut näten där de måste pilla ut höet.  Det ska bli spännande hur detta utvecklas nu under vintern, tror dock inte på att det var någon tillfällighet då de har gjort på detta vis nu flera gånger. Funderar på om det kan vara så enkelt att de småmaskiga höneten påminner mest om hästens naturliga sett att äta på, dvs att de går och pillar i sig maten.

Det vore trevligt om ni som har större erfarenhet av detta ville dela med er av era erfarenheter och funderingar kring detta.

 

Nya Parelli-vänner!

Jippie!!! Vi blir bara fler och fler!

För dryga 13 år sedan när jag började med natural horsemanship var jag precis ensam med att hålla på med det här hemma. De flesta tittade på mig och det jag höll på med och tyckte mer eller mindre att jag var helt tokig. Flera gånger fick jag höra kommentarer som ”Det är bättre att du skaffar en hund som du kan gå ut och gå med” Många skakade på huvudet när de såg mig gå med min häst med lång lina bakom mig, ”Akta så du inte trasslar in dig” var det många som ropade. Det var faktiskt rätt så ledsamt när man gång på gång fick frågan varför jag inte red, vilket jag gjorde fast inte på det traditionella sättet och jag utsatte aldrig mig själv eller mina hästar för saker som kunde skada oss fysiskt eller emotionellt. Jag hoppade hellre av än skapade onödiga konflikter och jag förberedde mina hästar massor från marken innan jag ens satt upp.

Ja så konstig är jag 🙂

Idag har jag i alla fall varit iväg och träffat ett nytt härligt gäng med Parelli utövare, hemma hos Sandra som bor bara en mil bort! Tina var där och höll en kurs för de, tyvärr hade jag inte möjlighet att vara med med häst då jag en tyvärr ganska urfattig just nu. Det var i alla fall jättetrevligt att få träffa dessa härliga människor och deras hästar och hur fint de kommunicerade med varandra. Tack än en gång för en härlig dag!

 

Filmning på schemat

I helgen har jag filmat för fullt. Nu bryr jag mig inte längre om att kameran står där :). Hade tom 2 åskådare i lördags och det påverkade mig inte heller. Det var tur att de var där då de fick hålla i stativet då det blåste 17 m/s och allt och alla höll på att blåsa bort. Det var inte smidigt kan jag säga, då Chevalen var mycket reaktiv och svarade på all rörelse i repet, även den som blåsten orsakade, så det var väldigt mycket störmoment kan  man säga. Att hänga sig själv i repet hade också varit ganska enkelt om jag nu inte hade hållit på så mycket som jag ändå har gjort med den långa linan. Tänk er själva en blöt lina som blåsten klistrar fast runt era ben, ja jag tror ni har bilden framför er 🙂 inte smidigt i alla fall.

Eftersom jag tänkte att Tina skulle få se vad och hur vi presterade så gjorde vi ett nytt försök dagen efter och som tur så fick vi vädret på vår sida. Nu var det sol och bara lite normal-blåsigt. Chevalen var också mycket mera avslappnad och allt var mycket lättare att hantera. Givetvis har vi  massor av saker som vi kan finslipa och förbättra och det är också tanken med det hela. Det är så himla givande att få se sig själv på film då man har en bild i huvudet av hur man tror att man gör och agerar och det är inte alltid den stämmer överens med verkligheten 🙂

Det blir spännande i alla fall att få höra vad Tinas ”dom” kommer att bli nu. Hon fick båda uppsättningar storm- och solversionen då de var ganska extrema jämförelsevis. 🙂

PAKET!

Idag kom min födelsedagspresent! 🙂 Tack snälla mamma och syster!IMG_5967[1]

Har än så länge bara hunnit att titta på 2 av de 8 dvd:er som ingår i detta paket, men har redan fått flera bra tips och påminnelser och aha upplevelser. Det ska bli jättespännande att se resten, men först ska jag förfina och förbättra några småfix i en del av våra lekar.

 

 

Leka med Ekta

Har lekt med Ekta ett par dagar i rad nu, första gången var i förrgår. Det var dagen efter stormen och det blåste faktiskt mer än när det stormade så resultatet av vår lek var inte så bra. Eller rätta sagt har jag ingen aning om vad som hände, hon var mer i luften än på backen och det var som att ha en liten flygande drake i andra änden av snöret. Min hjärna fick total kortslutning eftersom jag är inte van vid att se henne sådan längre, så vi gav tyvärr upp. Som tur var så hann hon blåsa ut innan jag gav upp och var med mig då vi skulle göra det hon ville, dvs gå tillbaka till hagen och Chevalen som skrek förtvivlat efter henne. Bättre lycka en annan dag tänkte jag

Igår lekte vi igen, det gick mycket bättre, hon var mer sitt vanliga gamla jag. Jag märkte tydligt att det var länge sen vi hade lekt på riktigt och jag blev påmind om hur viktigt det är att vara super noga med henne och inte hålla på och fumla med saker och ting. Chevalen är inte alls så känslig om jag inte är exakt, Ekta ser minsta lilla förändring och blir förvirrad, så klumpiga handskar går bort med henne då jag inte kan hålla i repet ordentligt, så det får bli till att frysa om händerna. Alt 2 hitta mindre klumpia handskar. 🙂 Hur som haver så var mitt mål igår att bara göra något litet och få henne att vara lugn och connectad och att hon gjorde det jag bad henne om. Jag brydde mig inte om hur hon gjorde det bara att hon förstod mig rätt. Hon svarade rätt på allt och vi avslutade med att stå och bara vara en stund, då började hon gäspa, sänkte huvud, skakade på huvudet, tuggade och blinkade för fullt och avslutade med flera långa frustningar. En bli så glad då 🙂 

Förödelse efter stormen

Uteblev som tur var. Simone verkade ta en annan väg som tur var och lät oss bli rätt så oberörda. Det här med täcken kändes ännu mera fånigt när jag mötte hästarna i morse som var helt torra, men, men hade jag inte gjort det så hade Simone ställt till det ordentligt för oss säkerligen. Hästarna såg ändå rätt nöjda ut i sina regnrockar, vilka dock åkte av omedelbums 🙂

IMG_5965[1] IMG_5964[1]

Inför stormen Simone

Idag har det varit fokus på att säkra allt inför den kommande stormen. Jag har tagit in allt som varit löst och skulle kunnat få för sig att börja flyga om jag lät det vara kvar ute. Hästarna har fått extra vatten påfyllt och även extra mycket hö. De har dessutom (läs och häpna) fått regntäcken på sig. Ja, det kändes först väldigt överflödigt, då det var ganska vindstilla och regnade inte ens plus att det var nästan 10 plusgrader. Men jag tänkte att gör jag inte det så kommer det garanterat bli värsta stormen och jag kommer ligga där i min säng och ångra mig och tycka synd om de starkas djuren. Så det fick bli täcke på och faktum är att de såg faktiskt ganska nöjda ut ändå, Ekta brukar alltid protestera (vid de få enstaka fall) när hon ska få täcke på sig, men inte idag. Som tur var så kom det faktiskt en ganska häftig regnskur strax efteråt. Ficklampor är laddade, locken på foderhäckarna fastsatta, alla leksaker på ridbanan inplockade. Än så länge blåser det som tur inte mer än vanligt, så nu håller vi tummarna för att det ska förbli så även resten av natten. Även här hemma är vi förberedda, ficklampor, ljus tändstickor, telefoner laddade, vatten upphällt i dunkar och allt löst som kan få för sig att börja flyga inplockat. Så det så, Simone.

Raka motsattser

Har gått och funderat på hur olika mina hästar är egentligen.

Chevalen är en valack, Ekta ett sto

Chevalen är LBI, Ekta RBI

Chevalen är livrädd för allt som kan tänkas göra ont och det räcker att man tittar så gör det säker ont, Ekta kan man hålla på och ”gräva” i såren, bekommer inte henne nåt nämnvärt.

Chevalan älskar att gosa, Ekta tycker att det är helt överflödigt egentligen

Chevalen håller rent i sin box, Ektas box är en mardröm om hon har varit inne en natt, enklare att mocka ut allt än ens försöka göra rent.

Chevalen älskar mat i alla dess former och gör allt för en godisbit, Ekta äter mera för att hon måste, visst hon tackar inte nej till en godisbit, förutsatt att hon er sugen på den.

Chevalen hatar regn, Ekta bryr sig inte om det

Chevalen älskar värme, Ekta hatar värme

Chevalen gillar att bli bostad och pysslad med, Ekta tycker att det är bara onödigt och frustrerande

Chevalen tröttnar fort inne på banan, Ekta älskar traggla saker och leka på banan

Chevalen har ganska normal vinterpäls, Ekta har en nallebjörns päls

Chevalen hämtade jag mitt i vintern det var glashalt och -27 gradet, Ekta hämtade jag mitt i den värsta värmeböljan det var över 35 plusgrader när vi åkte hem.

Tycket att det var lite roligt när man tänker på det 🙂

Regn :(

Suck vad jag hatar detta väder, det har regnat konstant i ett och ett halvt dygn och det ska tydligen fortsätta lika länge till. I normala fall så springer tiden iväg men när det regnar känns det som evigheter. Dessutom är allt, precis allt man tar i blött och kalt. Bläää. Tom hästarna verkar tycka att det är nog med regn nu, lämnar knappt vindskyddet och ser allmänt ledsna ut, ska snart åka ut och ställa de på tork en stund.

Småmaskiga hönät

I tisdags kväll fick jag hem mitt hö. Gud så skönt och får det hemlevererat och inte behöva göra ett handtag bara peka vart det ska 🙂 så himla tacksam. Hästarna går det heller inte lura, de vet också att hö finns hemma nu, så det var bara till att öppna en bale och låta de provsmaka. IMG_5959[1]Först tyckte de att näten var jätteläskiga men några minuter senare när de insåg att det var mat i de så smaskade de i sig höet som ingenting 🙂

 

Filmkväll hos Tina

Etiketter

Idag var det dags att ge sig iväg till Tina för att få en förhandstitt på de nya Four Savvys från Parelli

FourSavvys_full

 

Det kan tyckas att det är lite långt att åka 20 mil för att titta på lite film, men jag tycker att det var värt vartenda minut. Nu vet jag exakt vad jag önskar mig i de kommande födelsedagspresenter och julklappar 🙂

Resan ner var väldigt behaglig och såg ut så här mestadels

IMG_5945[1]

En och annan bromskloss fick jag tyvärr stå ut med emellanåt

IMG_5947[1]

Väl framme var vi 15 förväntansfulla entusiaster som fick trycka ihop oss i Tinas vardagsrum och insupa massor av kunskap och smaska i oss god mat.

1396764_327162040759544_376597500_o

Dagen efter var det dags att hjälpa Helene med hennes två hästar, som vi lekte med linte on line.IMG_5950[1]

Sen var det dags att ge sig av hemåt igen, men när man ändå är så nära så fick det bli en liten tripp även till denna trevliga stad 🙂

IMG_5955[1]

Och när man ändå var i krokarna så fick även lilla mammsen och pappsen en påhälsning där jag fick äta upp mig innan jag fortsatte den långa resan hem.

Borta bra men hemma bäst brukar man säga men det var jätteskönt att komma hem och det kändes som att jag hade varit borta hur länge som helst, betyder det då att jag har kunnat koppla av? 🙂

Äntligen

Idag har jag äntligen kunnat prova min westernsadel och den är jätteskön och verkar ligga bra på Chevalen :). Vi  hade hållit på med en hel del markarbete sen Tina åkte, så idag tänkte jag att det var dags att sitta upp. Eftersom vi hade hållit på ganska intensivt med en del lekar så fick det bli bara lite skritt idag. Vi testade follow the rail i kombination med passenger. Vi kollade av neutral lateral flextion, direct rein, stop och 9-step backup. Efter att Chevalen hade blåst ut och var helt avslappnad så gick vi tillvaka till hagen.  Efter det var det Tyggves och Idas tur, medans jag gick och hämtade Chevalen och Ekta för att ta med de på en promenad. Medans vi väntade in Ida så ville Ekta in på banan också så då fick även hon göra lite övningar, vilket hon verkade tycka var lite kul. Vi avslutade med en pluttig promenad och hästarna fick beta lite gräs. Så var alla nöjda och glada 🙂

Helgens Parelli-träning avklarad

Hej o hå vilken underbar helg det har varit! I lördags var det åter igen dags för lektioner med Tina Kolhammar, som är 2* Parelli instruktör. Tina har precis kommit hem från sin vistelse på Parelli campus i USA där hon har tillbringat ytterligare 6 veckor och kan numera även undervisa i Liberty 🙂 Det har varit en mycket givande dag, med massor av nytt kunskap, nya erfarenheter, nya insikter om sig själv och sitt kroppsspråk och massor av skratt.

Även denna gång var det nya Parelli-intresserade elever som var med, kul att det poppar upp nya Parelli-människor hela tiden, vi blir bara fler och fler 🙂 Vi blev totalt 10st, 7 ekipage med häst och 3 åskådare. Nu planerar vi för nästa kurs, som kommer troligtvis vara 2-dagars och kommer att vara någon gång i maj. Så om du redan nu vet att du vill vara med så hojta till, platserna fylls på ganska fort nu i och med det ökade intresset. Alla är hjärtligt välkomna oavsett vilken nivå man är på. Här kommer lite bilder från helgens kurs.

IMG_5834 IMG_5836 IMG_5837 IMG_5839 IMG_5843 IMG_5846 IMG_5848 IMG_5852 IMG_5854 IMG_5857 IMG_5858 IMG_5860 IMG_5861 IMG_5865 IMG_5873

Ball on horse

Etiketter

Lekte äntligen med båda hästarna lite idag efter ett litet uppehåll. Vi var bara på ridbanan och kollade av lite saker. För första gången testade jag att lägga bollen på Ekta och det var inget som bekymrade henne, så vi gjorde det från båda sidorna, nöjda och glada båda två 🙂

Chevalen fick också leka med bollen och för första gången var han still när bollen kom upp på ryggen. Han är fortfarande lite anti till saker i zon 3-5 så vi får öva mera på det. Vi lekte även lite squeeze mellan tunnor och där märks det tydligt att zon 3-5 vill komma förbi snabbast. Vi tragglade detta en liten stund så kunde han gå genom nästan lika sakta med alla zoner. 🙂

Närkontakt

Idag hade jag närkontakt med baggen 🙂 Han smet in till hästarnas hage, så jag fick snällt be han att gå tillbaka till hans tackor. Han var faktiskt jättesnäll, jag fick gå fram och ta han i halsbandet men när jag drog lite för att få han att gå framåt så försökte han att puttas lite. Som tur var kom hästarna vilka han tyckte var läskiga så det var bara att lyfta upp tråden och knuffa han i rätt riktning så sprang han tillbaka själv 🙂IMG_5803

Suck

Idag skulle jag äntligen få prova min nya pad, som äntligen hade kommit från USA ESP pad

Trodde jag ja 😦 Jag plockade fram alla grejer, sadlade Chevalen och såg genast att något inte stämde. Trodde först att det var sadeln som han tyckte kändes ovant, så jag tänkte att jag släpper honom lös så får han känna på den på egen hand. Chevalen började busa och springa och bocka och sen började han bli RB då han inte såg de andra hästarna. Jag tog honom och satte på linan och bad han om att gå i vänster varv. Då var han helt plötsligt MEGA halt på VF. Tänkte först att nåt satt i hoven så jag kollade och jo, plockade ut en liten sten. Kollade igen, MEGA halt, kollade höger varv, ohalt, kollade igen i vänster varv, mega halt. Suck, suck, suck. Det var bara att plocka av han alla prylar och bege sig tillbaka till stallet och hagen.

 

Bäääääna

Etiketter

I söndags har våra nya betesputsare kommit, hittills har de hållit sig innanför staketet och gör ett himla fint jobb i hagen. 🙂IMG_5782 IMG_5785 IMG_5787

Hästarna blev väldigt förvånade när de insåg vad som skedde och att någon annan skulle äta upp deras mat, fast det var sånt som de ratade innan. De fick dock byta hage de också, så nu går de sida vid sida med fårflocken, vilket fungerar alldeles utmärkt.

IMG_5795Till och med det gamla höet var mums filli babba och nej, fåret hade inte fastnat, den tyckte antagligen att det var den ultimata ätställningen, vad vet jag. 🙂

IMG_5799Saltstenen var otroligt god och det var riktiga fajter om den.

IMG_5812Baggen gick och stirrade på mig med jämna mellanrum och undrade säkert varför jag stirrade på honom, men jag tyckte att han hade en viss blick och det kändes som att man nästan kunde skära i luften när han tittade på mig så det kändes tryggt och hålla lite avstånd

IMG_5803Bättre utkiksplats får man verkligen leta efter, eller vad säger ni 🙂

IMG_5826

Hur den kom upp eller ner har jag ingen aning om men alla var ohalta än så länge 🙂